Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘vampyrer’

Smyckedesignern Garet vandrar hem från ett möte med familjens advokat. Helt nedtyngd av bekymmer efter att ha satt sig in i den ekonomiska situationen råkar hon gå vilse, trots att hon kan sitt New York, och hamnar i en udda antikaffär där hon träffar på en mystisk men och ett silverskrin som förseglats med samma sigill som hon ärvt från sin mor som sextonåring. Detta blir upptakten på en rad mystiska händelser och insikten om att hon kanske inte är så vanlig som hon alltid trott.

Det här är dark romance och fantasyvibbar. Den innehåller både myter, kända författare och poeter, sagofigurer, alkemister, demoner och vampyrer. Det kan bli lite VÄL mycket av det goda emellanåt men det funkar någorlunda för mig trots det. Jag kan köpa det mesta (utan möjligtvis att vampyren fastnar på bild vilket jag tjurar lite över) och det var lagom underhållning i värmen. Jag är lite sugen på att klicka hem del två men vi får se när det blir av.

 

Eget ex, klickade hem efter att ha läst om den hos Helena på Dark Places

Read Full Post »

Att Alexia Tarabotti saknar själ är inte hennes mest uppenbara brist. Värre i samhällets ögon är väl att hon är ungmö, halvitalienska och har en alldeles för vass tunga och egensinnig läggning. Under en bal attackeras hon av en vampyr som hon, som den rådiga hjältinna hon är, dödar i självförsvar men det blir upptakten till en rad märkliga händelse och det korsar hennes vägar med varulvarnas afa, Lord Maccon. En dryg, högljudd skotte vars polityr och stil verkar vara rätt ytliga och han och Alexia verkar ha väldigt svårt att tåla varandras sällskap…

Soulless utspelas i ett steampunkigt viktorianskt London där varulvar och vampyrer integrerats i samhället. Den har lite drag av Jane Austen goes steampunk för jag känner igen de snärtiga replikerna, den starka hjältinnan o jakten på en make men samtidigt är det mkt romance och svepande antydningar om sexuella aktiviteter (eller önskan därom). Hyfsat välskrivet även i de bitarna dock för man behöver inte stora skämskudden även om det kanske känns som lite onödiga inslag. Jag gillar persongalleriet, i synnerhet den rätt fjollige vampyren Lord Akeldama och hans harem av tallangfulla och sköna unga män och kommer nog att ge mig på del två så småningom men det var emellanåt rätt förutsägbart och jag blir lite less på den starka kvinnan som ska attraheras av en ”riktig karl”-temat. Men som lättviktig underhållning i sommarvärmen var den perfekt.

Egenhändigt inköpt, den har också nyligen kommit ut  i svensk översättning, ”Själlös”

Många har läst men det är Bokstävlarnas fel att jag klickade hem den, tack för tipset!

Read Full Post »

Vissa böcker är bara slöseri med tid. Jag har fortsatt att läsa serien om Anita Blake i hopp om att den ska vända den trista trenden med evighetslånga, dåligt motiverade, taffliga sexscener o kände ett visst hopp efter förra delen men nu är det nog kört.839 sidor tjock men handlingen skulle nog få plats på 139 sidor, Sexscenerna pågår i sida efter sida o det är inte det minsta kittlande, det är så illa att jag inte ens vill ha skämskudde utan blir likgiltig o börjar bläddra vidare ihopp om NÅTT slags handling. Dialogerna blir mer av monologer för allt ska beskrivas in i detalj o det kan inte antydas något om vad folk känner utan läsaren får det förklarat in i minsta detalj.

Det tristaste är att jag slutar bry mig om Anita Blake, förut kände jag en rätt stor sympati för henne men nu orkar jag inte bry mig längre. Här skrev jag om förra årets försök att återknyta bekantskapen med Anita. Det får bli andra serier istället för min del.

(Från den egna bokhyllan)

Read Full Post »

Rachel Morgan är häxa och prisjägare. Hon bor och arbetar i en gammal kyrka ihop med sina kollegor. Ivy som är en levande vampyr och Jenks, en pixy. Deras nystartade rörelse hankar sig fram även om pengarna tycks så till utgifter lika fort som de kommer in.  Hon drömmer om att lyckas sätta dit den till synes oförvitlige affärsmannen Trent för hans dubbelliv som spindeln i nätet för stans undre värld men det kompliceras av att en uråldrig vampyr är ute efter att göra henne till donator på livstid och den lilla detaljen att hon råkade ingå avtal med en demon. Dessutom har både den mänskliga och den övernaturliga polisstyrkan bekymmer med en seriemördare som ger sig på häxor specialiserade sig på magi som rör kraftlinjer. Rachel tvingas anmäla sig till kursen offren gått för att kunna spionera på läraren men det innebär också att hon själv passar in på mördarens profil.

Det här är rätt typisk chick-litt fast med övernaturliga inslag, jag jämförde förra delen med Janet Evanovichs serie men detta är inte lika vasst även om det blir kul emellanåt. Högst medelmåttigt och rätt fånigt bitvis men det var precis vad jag behövde läsa nu. Nått lättuggat som inte kräver så mycket av tankeverksamhet.

Här på författarens webbplats kan du tjuvläsa första kapitlet.

Kim Harrison - Good, the Bad, and the Undead

Read Full Post »

Först blev jag glatt överraskad när jag läste att det skulle komma en ny bok så snart efter Lilla stjärna och sedan blev jag skeptisk när jag läste att det var en samling med texter som publicerats på andra ställen tidigare kompletterat med lite nyskrivet. Det kan vara pestvarning på ihoprafsad skåpmat så jag försökte tona ner mina förväntningar. Det jag mest såg fram emot var titelnovellen, som innehåller en vink om hur det gick sedan för Oskar och Eli, och så novellen Tindalos som folk höjde till skyarna när den gick som följetong i DN ( som jag lyckades totalalmissa). Så landade boken äntligen i min brevlåda och utan att kunna undertrycka ett förväntansfullt pirr slängde jag mig över den.

Förordet ger en intressant bakgrund till texterna i samlingen utan att ge några spoilers.  Jag lyckades missa hans sommarprat så jag tyckte att det var kul att den texten var med. Mina favoriter förutom titelnovellen blev nog  ”Fulet” och ”En dag på slottet”. Däremot fick jag kämpa för att ta mig igenom ”Ansiktsburk”, kanske beroende på att jag är filmanalfabet snarare än det här metagreppet? Extramaterialet från Reuter o Skoog känns inte som det hör hemma i samlingen utan mest fick hänga med för att göra boken lite tjockare.  Det är en väldigt spretig samling och det är nog främst för de redan frälsta, de som vill läsa ALLT som John Ajvide Lindkvist skriver och läsa allt OM honom.

Jag kan känna mig övermätt, det blir för många variationer av ett tema så att hetsläsa alla texterna var kanske inte helt lyckat.  Men ge mig några månaders paus så kommer jag att kasta mig över det med samma entusiasm.

Mina farhågor om skåpmat blev delvis infriade men uppvägs av att det som är bra är BRA med rejäla versaler. Jag hade önskat att man sållat lite i urvalet och släppt en tunnare men jämnare samling. Älskar du Ajvide så skaffa boken men om du bara gillar så kanske du skall satsa på ljudboken som bara innehåller novellerna.

Angående titelnovellen så tycker jag att det är så snyggt att ge oss en möjlig fortsättning på Låt den rätte komma in utan att skriva oss på näsan att så HÄR blev det. Milsvid skillnad mot Astrid Lindgrens trötta och oinspirerade fortsättning på Bröderna Lejonhjärta.

Här kan du höra honom berätta om boken i TV4 Nyhetsmorgon

Read Full Post »

Varje kväll kommer de, om det är molnigt kan det vara svårt att avgöra om solnedgången närmar sig eller ej så då brukar han hålla sig hemma för att inte bli överraskad. Han hänger vitlök för fönstren och vässar pålar men på natten hör han dem hur högt han än spelar eller hur mycket sprit han än dricker.

Robert är kanske den ende överlevaren efter en epedemi som förvandlar folk till vampyrer. De dör men vaknar på nytt om natten och gräver sig upp ur sina gravar, de tål inte vitlök och är i vissa fall rädda för speglar och kors. På dagarna ger han sig ut och letar efter sovande vampyrer för att döda så många han hinner men de är så många att hans härjningar knappt märks. I sin ensamhet kan han inte göra så mycket mer än att fundera över vad denna vampyrpest egentligen är och om det finns en bot, se om sitt hus, dricka sprit och undvika att tänka på det förflutna.

Det här handlar så mycket mer om överlevnad och ensamhet än om vampyrer. Robinson Crusoe på sin ö försöker skapa sig en tillvaro och rutiner i hopp om att räddas och kanske drömmer även en del av Robert Neville om en räddning hur fåfängt det än är. För vad ska man egentligen göra om man är den sista som finns kvar? Hur klarar man ensamheten och alla tankar på hur det varit. Man kan bryta ihop eller man kan försöka stappla vidare och ta en dag i taget.

Jag vet inte riktigt vad jag hade väntat mig men jag tyckte bitvis väldigt bra om den här boken. Det märks att den har lämnat avtryck hos många av de författare jag läst tidigare. Ajvide nämner den i sin novellsamling Låt de gamla drömmarna dö och jag skulle tro att även Justin Cronin (the passage) läst den mer än en gång. Bitvis är det väldigt långrandigt och jag har svårt för att köpa huvudpersonens problem med de kvinnliga vampyrerna som envisas med att klä av sig i tid o otid för att locka ut honom. Men å andra sidan skrevs boken 1954 o då var det väl inte ok att låta honom ta saken i egna händer för att lösa problemet.

Som bibliotekarie och bokmal måste man ju dessutom älska att det är biblioteket och dess böcker som kan tillhanda hålla de fakta han behöver för att söka sina svar.

Read Full Post »

siktar du på en vampyrsommar?

Såg på Twitter att Catahya har listat sommarens kurser med vampyr- och fantasytema. Plötsligt blev jag oerhört studiesugen

Read Full Post »

Hösten och perioden innan halloween är en intensiv period för dem som livnär sig på att väcka döda till liv. När Anita Blake möter sin presumtiva klient blir hon genast misstänksam, han vill att hon ska väcka en anfader till liv  men hon tror att han har dolda motiv. Ändå tackar hon ja till uppdraget eftersom hon vet att annars kommer någon annan att åta sig det och då kommer det att kosta människoliv. Dessutom gästas St Louis av främmande vampyrer och vampyrpolitik är ett komplicerat och farligt spel som hon måste delta i eftersom hon står nära stadens styrande vampyr. Mitt i allt kallas hon som expertvittne till en mordplats då man misstänker att det kan vara en varulv eller annan hamnskiftare som begått dådet.

Cerulean sins är del elva i Anita Blake-serien. Vore perfekt underhållning med tanke på att de innehåller zombies, vampyrer, varulvar och andra hamnskiftare. Men jag klarar bara att läsa max en om året och redan då känner jag ett behov av att ta fram pennan och stryka stora partier. Minst halva boken består av taffliga, ingående och långdragna sexscener.. Det pirrar när jag läser dem men det är av obehag och jag måste erkänna att jag emellanåt bläddrar förbi i hopp om att handlingen ska ta fart igen. Dessutom har jag svårt att bli minsta exalterad av alla hennes karaktärer som skrivs enligt ”underskön hjälte, formulär A1” och hon måste personligen vara omåtligt förtjust i långhåriga män?

I den här delen är det åtminstone något slags handling mellan sexscenerna och jag kämpar vidare i  serien eftersom jag gillar de första som inte urartade till skrivna porrfilmer stup i kvarten (och har läst mig till att hon tydligen skärper till sig igen efter ett par böcker, må det ske snart för jag orkar inte med att bläddra bort halva boken).  Men det borde finnas nått slags förbud mot att skriva in så många usla scener med folk som stirrar på andras kroppar eller tillfredställer både sig och andra. Går folk igång av att läsa det här eller är det skrivet för att folk förväntas gå igång på det?

Jag har hittat andra serier som inte känns fullt så slaskiga men jag har något slags sympati för Anita trots allt, kommer nog att läsa fler delar men det dröjer nog till nästa jul eller så. Det fungerar rätt bra att läsa när man ligger på soffan och äter överblivet julgodis…

Read Full Post »

Eller vad ska man tro när man ser det här omslaget?

Enligt Charlaine Harris hemsida så kommer den i februari nästa år. Då kanske jag kan få veta mer om den flygande bilen? Mer spännande är dock att nästa del i Sokieserien, Dead Reckoning, ska komma i Maj nästa år. Mindre än ett halvårs Sokiabstinens alltså.

Read Full Post »

Elena är skolans drottning och kan välja vem hon vill ha bland killarna. Därför blir det något av en chock när den nyanlände mystiske Stefan knappt tittar på henne första dagen i skolan. Hon blir besatt av att få honom att uppmärksamma henne och att ta reda hans hemlighet.  Samtidigt sker det brutala överfall i stan och något ont lurar i mörkret.

Pocketförlaget ger ut de två första delarna i vampire diaries i en samlingsvolym (del 3 o 4 kommer oktober).  Det här är mer renodlade ungdomsböcker än Twilight-serien för det är så inriktat på relationer till skola, lärare, föräldrar och andra vuxna. Jag känner att jag är för gammal för att riktigt bry mig om personernas problem och allt för lätt ser bristerna eftersom jag aldrig blir uppslukad. Tyvärr tycker jag att det är rätt dåligt, trots vampyrerna, och att det känns väldigt löpande bandproducerat. Jag hade troligen älskat att läsa den som fjortonåring men nu låter jag nog Elena och Stefan sköta sitt utan mig…  Däremot skall jag låta mina kusiner läsa vid tillfälle, om de vill och inte redan har läst. Dessutom är jag rätt övertygad om att Meyer har hämtat en del, hmm”inspiration” här (Smiths bok kom ut 1991 och Meyers 2005)

The Vampire Diaries: Uppvaknandet och Kampen

Read Full Post »

Older Posts »