Fotograf Friberg träffar på en gammal skolkamrat Centralbadets park. Han följer med hem för en drink och blir medbjuden på en underlig födelsedagsfest med en värdinna som väntar på en gäst som aldrig dyker upp, får ett sent telegram som hon snabbt smusslar undan och efter ett telefonsamtal kör hon alla gästerna på porten utom väninnan med vilken hon har ett högljutt gräl. Tillbaka i våningen under blir de åhörare till uppgörelsen men fortsätter festen. Det visar sig dock senare att under festen har en kvinna avlidit och ingen kan säga hur men misstankarna om mord väcks när ingen kan hitta det mystiska telegramet.
Tiden har på sätt och vis sprungit ifrån Stieg Trenter, både Stockholm och samhället i stort har genomgått stora förändringar. Samtidigt är det en sak som gör det lockande att läsa hans deckare. Jag får tillbakablickar till en annan värld och då gör det inte så mycket att jag tämligen tidigt är lika säker på mördarens identitet som om det pekats ut med blinkande neon. Förutom Stockholmsskildringarna som gjort honom känd får vi här ett smakprov på Trenters kärlek till Italien (och jag blir oerhört sugen på att sätta mig i bilen och börja köra nedåt).