Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘skräck’

Joels föräldrar har köpt ett gammalt nedgånget vandrarhem och hela familjen flyttar rätt ut i ingenstans för att renovera upp o driva det. Något som hans storasyster är mycket missnöjd med. Redan första dagen då de och flyttbilen anländer börjar det hända konstiga saker. Vem är till exempel mannen som säger att han bor på vandrarhemmet och vad var det för otäckt som hände på den tiden då stället fortfarande var en barnkolloni? Det tycks lura något ondskefullt där men ingen annan verkar medveten om det och Joel måste hitta ett sätt att skydda sina småsyskon från faran.
Jag är åldersmässigt rätt långt från målgruppen för den här historien men jag kunde inte sluta läsa. Visst finns det ett och annat som jag i efterhand tycker känns tunt och mindre bra men det hindrar inte att jag alvarligt överväger att sova med lampan tänd efter att jag läst ut den. Riktigt bra skräckis helt enkelt.

Read Full Post »

En lång varm sommar och det är dags för de utvalda i Engelsfors att börja andra året på gymnasiet. Hotetom den annalkande apokalypsen hänger över deras vardag samtidigt som de måste ta itu med allt det där vardagliga som även en icke utvald kämpar med. Relationer, fysikprov och drömmar…

Det jag verkligen älskade med Cirkeln var skildringen av det sociala spelet som är så extremt omfattande under skolåren. Du får en roll och förväntas spela den under hela din skoltid. Plugghäst, nörd, översittare, emo, snygg brud, fotbollskille… har du tur kan du påverka vad du fackas in som men oavsett är det i 99.9 procent av fallen bara att finna sig i den tilldelade rollen och skaver det får man drömma om en framtid efter skolan där man själv får chans att välja hur man vill uppfattas. Det här sociala spelet fortsätter (tack o lov) att skildras i Eld och jag hoppas att böckerna kan trösta nån vilsen gymnasist som känner sig ensam och låst.

Jag tycker tyvärr att det magiska inslaget i böckerna är mindre intressant, kanske för att det känns som jag läst eller sett liknande förr. En risk med alla blinkningar från författarna till populärkulturella referenser kanske eller  bara en övermättnad hos mig själv. Nu låter jag kanske gnällig men det är spännande o bra skrivet. Tegelstenen på över sexhundra sidor varade inte ens hela helgen utan tog knappt ett dygn att läsa ut.

Jag vill inte skriva för mycket om handlingen med risk för att spoila för den dom inte läst men jag måste bara slutligen påpeka hur mycket jag älskar författarens porträtt av skolbibliotekarien. En av få som står upp mot det grupptryck som inträffar och ifrågasätter den uppbyggelselitteratur som ansvariga vill fylla hyllorna med. Bibliotekarien som den fria tankens riddare Got to love it!

Bibliotekslån

Read Full Post »

Engelsfors, en typisk svensk håla med nedlagt bruk, livaktiga pizzerior och ungdomar som bara längtar bort. Omgiven av skogar som man lätt kan förvilla sig i. Där börjar några av gymnasisterna drömma märkliga drömmar och en kille hittas död inne på skolans toalett. Ryktet säger självmord men alla är inte säkra på att det stämmer. Sex tjejer går närmast robotlikt ut i skogen vid fullmånen och trots att de inte har mycket gemensamt i sin skolvardag måste de nu samarbeta och bekämpa en uråldrig ondska som vaknat.

Cirkeln är en av de där böckerna som fått så oerhört mycket uppmärksamhet att man nästan hunnit tröttna på den långt innan den ens kommit ut men i takt med att lovorden rullade in på bloggar o twitter kände jag att jag inte kunde motstå suget så när den råkade finnas inne vid senaste biblioteksbesöket  fick den följa med hem.

Den är verkligen skriven med bra flyt och jag läste ut den på en dag. Dock har vi nackdelen med att jag känner igen en hel del från annat som de låtit sig inspireras av men det är riktigt bra gjort så jag slutar rätt fort irritera mig på det (och att vissa saker känns stereotypa) och läser ivrigt vidare. En av de stora styrkorna med boken är skildringen av den sociala hackordningen i skolvärden, att var och en får sig en plats tilldelad som man kanske, men bara kanske,  kan ändra efter nio år när gymnasiet tar vid. Även om jag emellanåt känner att jag är lite för gammal för det här så gillar jag, om än inte oreserverat,  och ser fram emot del två (som ska komma ut under våren nästa år). Den har ju dessutom satt lite fart på min läslust igen vilket får ses som ett gott betyg.

(bibliotekslån)

Några andra som läst är Bokstävlarna, Bokgläntan

Read Full Post »

Först blev jag glatt överraskad när jag läste att det skulle komma en ny bok så snart efter Lilla stjärna och sedan blev jag skeptisk när jag läste att det var en samling med texter som publicerats på andra ställen tidigare kompletterat med lite nyskrivet. Det kan vara pestvarning på ihoprafsad skåpmat så jag försökte tona ner mina förväntningar. Det jag mest såg fram emot var titelnovellen, som innehåller en vink om hur det gick sedan för Oskar och Eli, och så novellen Tindalos som folk höjde till skyarna när den gick som följetong i DN ( som jag lyckades totalalmissa). Så landade boken äntligen i min brevlåda och utan att kunna undertrycka ett förväntansfullt pirr slängde jag mig över den.

Förordet ger en intressant bakgrund till texterna i samlingen utan att ge några spoilers.  Jag lyckades missa hans sommarprat så jag tyckte att det var kul att den texten var med. Mina favoriter förutom titelnovellen blev nog  ”Fulet” och ”En dag på slottet”. Däremot fick jag kämpa för att ta mig igenom ”Ansiktsburk”, kanske beroende på att jag är filmanalfabet snarare än det här metagreppet? Extramaterialet från Reuter o Skoog känns inte som det hör hemma i samlingen utan mest fick hänga med för att göra boken lite tjockare.  Det är en väldigt spretig samling och det är nog främst för de redan frälsta, de som vill läsa ALLT som John Ajvide Lindkvist skriver och läsa allt OM honom.

Jag kan känna mig övermätt, det blir för många variationer av ett tema så att hetsläsa alla texterna var kanske inte helt lyckat.  Men ge mig några månaders paus så kommer jag att kasta mig över det med samma entusiasm.

Mina farhågor om skåpmat blev delvis infriade men uppvägs av att det som är bra är BRA med rejäla versaler. Jag hade önskat att man sållat lite i urvalet och släppt en tunnare men jämnare samling. Älskar du Ajvide så skaffa boken men om du bara gillar så kanske du skall satsa på ljudboken som bara innehåller novellerna.

Angående titelnovellen så tycker jag att det är så snyggt att ge oss en möjlig fortsättning på Låt den rätte komma in utan att skriva oss på näsan att så HÄR blev det. Milsvid skillnad mot Astrid Lindgrens trötta och oinspirerade fortsättning på Bröderna Lejonhjärta.

Här kan du höra honom berätta om boken i TV4 Nyhetsmorgon

Read Full Post »

Att se fram emot…

Nästa år släpper John Ajvide Lindqvist en novellsamling ”Låt de gamla drömmarna dö”, jag väntar ivrigt eftersom ”Pappersväggar” hör till storfavoriterna. Det här verkar vara en mer blandad samling. Bra eller dåligt? Vi får vänta och se…

Read Full Post »

Alla i familjen vet att något hemskt hände Olofs farfar under kriget, ingen vet vad och det är omöjligt att få farfadern att berätta något om det hela utom ett eller annat obegripligt som slinker ur när han var full eller när han började bli riktigt senil. Olof blir besatt av andra världskriget för att försöka lösa gåtan men släpper det när han blir äldre. Dock blir han historiker och genom en gammal studiekompis försvinnande blir plötsligt farfaderns historia aktuell igen. Vad var det egentligen som hände på fjället den vintern? Och vad är det som verkar vänta på Andreas nu?

Hittade en recension av Andreas Marklunds bok på en blogg,  och blev genast nyfiken, övernaturliga inslag och dolda hemligheter lät bra. Tyckte den var helt ok men rätt pratig och omständlig – fast det hänger väl ihop med att huvudpersonen skall vara akademiker. Tyckte väl tyvärr att personerna var rätt platta karaktärer men en spännande bok trots allt.

2009-03-07

Read Full Post »

Jag har väntat några veckor på att det skulle bli min tur… o när jag väl kunde hämta ut den på biblioteket var jag tvu ngen att vänta tills städning o midsommarfirande var avklarat. Men imorse var det dags… Lite trött o bakfull kunde jag sätta tänderna i John Ajvide Lindqvists senaste bok. Jag gjorde det med en lätt bävan. Mina förväntningar var skyhöga kan man säga, jag har verkligen gillat det han skrivit tidigare och även om jag hört positiva omdömmen om den visste jag ju inte säkert om jag skulle tycka om den. Men nu har jag läst hela dagen, med avbrott för sånt som att äta, och nu är den utläst… och jag vill ha mer! Jag gillar verkligen hans sätt att skriva och jag känner att det finns en hel del i den här boken som jag kommer att go o tänka på ett tag. Skräcken finns där men mer som ett smygande hot, jag har läst den med glupande aptit men är lite sugen på att läsa om den senare o släppa fram den lilla litteraturvetaren som fått fäste nånstans i mitt bakhuvud.

2008-06-21

Read Full Post »

Older Posts »