Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘2008’

Bokåret 2008

I det här läget saknar jag verkligen läsdagbok… höll på med det länge men när skrivhäftet jag använde tog slut blev det liksom inte av att jag började på ett nytt Verkligt synd eftersom det är kul att kunna gå tillbaka o se vad man läste och hur mycket eller lite det blev. I år har varit ett rätt hyfsat år. Har hetsläst mkt men hittat en del pärlor o förmodligen glömt ett o annat på kuppen. Här är några jag minns från läsåret som gått.
 MänniskohamnJohn Ajvide Lindqvist Jag blir bara räddare o räddare för varje bok, hur sjutton skall han lyckas fortsätta vara så bra? Ett vackert språk o även om jag kanske inte fastnade för precis allt så var det en bok som fick mig att läsa dygnet runt o lämna över familjeansvaret till någon som inte var upptagen med viktiga saker som läsning.
 Innan jag dör – Jenny Downham Första i ett stim eländesböcker jag läste, jag lipade på slutet… 
Fördjupade studier i katastroffysikMarisha Pessel. Annorlunda bok med en katastrofal översättning… att man kan förlåta översättaren för att denne inte kan skilja på ”pidgeons” o ”penguines” säger väl en del om att jag gillade boken?
Om jag kunde drömma – Stephanie Meyer Tonårskärlek o vampyrer, jag hör till de bitna även om jag tyvärr tyckte att det hela blev sämmre efter del två…
Moon calledPatricia Briggs Första boken om shapeshiftern och bilmekanikern Mercy Tompsson får stå som representant för alla nya engelska vampyr o varulvsböcker jag upptäckt under året. Plånboken gråter (för jag har inte tålamod att vänta på fjärrlån)

2009-01-01

Read Full Post »

Tjoho! frihetens timma har slagit o jag firade med åtskilliga pepparkakskolor och med att läsa ut Patricia Briggs Moon Called. Klickade hem den efter rekomendationer hos bloggen Caliope books och det är bara att tacka o buga! det här tycker jag om! Varulvar, vampyrer, häxor o annat oknytt och jag vill genast ha MER! Måste nog beställa hem del två och tre snarast. Min plånbok får skrämselhicka men det kan det vara värt när man hittar något som är KUL att läsa o inte bara tvång. (Jag tycker däremot att omslaget på den upplaga jag fick är riktigt fult men, men… )

2008-12-20

Read Full Post »

Jag tror inte att jag tillhör målgruppen för Eva Dozzis roman..  skulle SÅ gärna vilja veta vad min mamma hade tyckt om den, hon som var med när Beatles skapade hyseri bland tonnårshjärtana… Själv tycker jag att idén med att använda John Lennon som huudrollsinnehaare blir mest spekulativt.  Tycker att det är ännu en roman om en kvinna som offrar allt för en man som envisas med att vara en groda  och uppföra sig allt annat än drömprinslikt. Stundtals glimmrar det till men jag är i grunden inte särskillt svag för ”förspilda kvinnoliv”genren om de inte ens innehåller en gnutta revanch.  Tycker att handlingen och personerna blir lite väl platta och suddiga för att jag skall engagera mig rätt igenom.
2008-12-01

Read Full Post »

…upp med att läsa en massa böcker med folk som får cancer.  Jag läste ”innan jag dör” för ett tag sedan ju o grinade på slutet. Igår läste jag ut ”Livet på en kylskåpsdörr” (Alice Kupers). En roman med det annorlunda uppläget att hela berättelsen består av lappar som mor o dotter skriver till varandra o lämnar på kylskåpsdörren. Det börjar med vardagliga saker som handlingslistor och förmaningar men en dag har modern hittat en knöl i bröstet och snart handlar lapparna om läkartider och strålbehandlingar. Fin liten bok! Skall bli intressant att se om jag lyckas sälja in den o vad eleverna isf tycker.
Sedan ger jag mig på ”vad är så skört att det bryts om du säger dess namn?”(Bjørn Sortland) Om Markus som på en fest blir förälskad i en tjej som inte har något hår, är intressant blek och kedjeröker. När han lär känna Ingrid visar det sig att hon har (suprise!) cancer och början på deras kärlekshistoria leder hela tiden mot slutet. Jag tyckte mycket om den här boken men är fortfarande beredd att förorda avskjutning av formgivaren. hur kan man ge den ett så trist utseende, returbappersbrun o trist – Fattar ni hur hes jag kommer att bli när jag skall försöka få tonåringar att se förbi den trista förpackningen? Men jag lyckades iaf låta bli att gråta på slutet. Så det så!

2008-11-14

Read Full Post »

Snodde (nåja, lånade) raskt med mig Markus Zusaks Boktjuven när den damp ner bland nyinköpen på jobbet. har läst s många positiva recensioner av den så jag var sugen på att bilda mig en egen åsikt men också lite rädd inför att sätta tänderna i den. Har en tendens att inte gilla allt som höjs till skyarna o är inne i en extremt kinkig period. Antingen får det vara djäkigt  bra eller så riktigt lättsmält.
Tre dagar tog det för mig att läsa ut den, redan där har vi ett tecken  –  den klarar min kinkighetströskel även om det ibland känns ett massivt motstånd o läsningen blir trög så är andra partier fatastiska. Jag engagerar mig i boktjuven, hennes läshunger o kärlek till både orden o människorna… o jag erkäner att jag grät på slutet. (jag har visst blivit fjollig på gamla dar?) Men samtidigt känner jag att jag nog skulle behöva läsa den minst en gång till för att greppa den.
Helt klart en bok som finns kvar i skallen när man stänger igen pärmarna efter sista ordet).
Fast jag vete sjutton hur jag skall sälja in den till elever, den kräver rätt bra läsvana och motivation – men det finns några kandidater (även om de inte vet det själva).

2008-10-26

Read Full Post »

Jag har väntat några veckor på att det skulle bli min tur… o när jag väl kunde hämta ut den på biblioteket var jag tvu ngen att vänta tills städning o midsommarfirande var avklarat. Men imorse var det dags… Lite trött o bakfull kunde jag sätta tänderna i John Ajvide Lindqvists senaste bok. Jag gjorde det med en lätt bävan. Mina förväntningar var skyhöga kan man säga, jag har verkligen gillat det han skrivit tidigare och även om jag hört positiva omdömmen om den visste jag ju inte säkert om jag skulle tycka om den. Men nu har jag läst hela dagen, med avbrott för sånt som att äta, och nu är den utläst… och jag vill ha mer! Jag gillar verkligen hans sätt att skriva och jag känner att det finns en hel del i den här boken som jag kommer att go o tänka på ett tag. Skräcken finns där men mer som ett smygande hot, jag har läst den med glupande aptit men är lite sugen på att läsa om den senare o släppa fram den lilla litteraturvetaren som fått fäste nånstans i mitt bakhuvud.

2008-06-21

Read Full Post »

Jag gillar Indrassons deckare även om de är rätt så förutsägbara i vissa stycken. De har en speciell ton o känns väldigt isländska. dock tyckte jag nog det kändes som det gått till överdrift den här gången. Eller var översättaren bara lite trött? hittade stäleln som kändes styltiga på svenska men som förmodligen funkar i orginalet. Eller,nu blev det rörigt.. jag menar att det känns som de bytt till svenska ord utan att röra ordföljden o det ger ett styltigt intryck på svenska. En annan sak som var jobbig var att det kändes som författaren haft mer budskap än berättaridéer. Men jag är ändå nyfiken på fortsättningen

2008-06-12

Read Full Post »

Långt om länge fick jag tid att läsa Maria Svelands bok, har tyckt att omslaget är så ljuvligt! boken är inte så dum heller! En hel del tänkvärt om hur lätt man genast fastnar i ojämnlimkhet när barnet/barnen kommer.. Det är intressant med genusfrågor, vi läste in oss rätt bra inför uppsatsen och så fort det handlar om familjeliv inklusive barn så sitter man lätt fast i cementerade könsroller. Ingen har sagt till mig att jag varit duktig när jag varit föräldraledig med dottern men om sambon visar sig kapabel att byta en blöja på avkomman så vill omgivningen dela ut en medalj. Det intressantaste är väl alla exempel på hur kvinnans underordning manifesteras i samhället, även i en tid då vi skall föreställa vara jämnställda. Killar tar plats och får ha självförtroende medan flickor skall vårda sitt utseende och inte behöver kunna något. Jag minns fortfarande läraren som när han vikarierade i vår klass på tekniklektionen gick igenom verktygstavlan ”det är är en hammare! Flickor har ni sett en hammare? Pojkar – visa flickorna hammaren!”  Gubbdjävel! (som tur var så var den ordinarie teknikläraren betydligt bättre) 

2008-06-10

Read Full Post »

Jag gillar Tracy Chevaliers sätt att skriva. Fast den här boken hade jag lite problem med först så jag lämnade tillbaka den efter några kapitel (snabblån) men kunde inte släppa den riktigt så nu gjorde jag ett nytt försök och kom igenom hela (läste ut den inatt…)
Jag undrar om jag borde gjort nått liknande med Bengt Olssons bok eftersom jag blev så grinigt inställd till den?. iaf så gick det bättre med oskuld o erfarenhet. Min invändning är väl att slutet var lite väl tillrättalagt. Fast jag hade säkert blivit ännu argare utan ett happy ending. *s*

2008-04-30

Read Full Post »

Altså… jag vet inte riktigt vad jag skall tycka…. visst var det vackert bitvis men det kändes grunt och skissartat. Eller så är det mig det är fel på? jag tappade tålamodet o kunde inte engagera mig i Karens långsamma myrsteg mot att inte hänga upp sitt liv på någon annan. Slutet kändes som en påklistrad happy ending, som om författaren inte heller viste hur han skulle ta sig ur det hela. Mest irriterande var att jag kände hur jag tog på mig litteraturvetarögon och började analysera vad jag läste. Misstänker att det är därför jag läser så mycket som kan klassas som slasklitteratur? Den förväntas vara så dålig så då kan jag ge sjutton i att vara kritisk o bara njuta.
 Kanske hade jag fått mer ut av det hela om inte jag själv känt mig grå o less även om vårsolen tinat upp det lite grann…
Känns lite grann som att ha slagit in på en ny stig och väntat sig en vacker väg men sedan upptäcka att den visserligen var trevlig att gå men att man kom tillbaka till samma ställe som man utgick från men kanske är det bedrägligt? Någonstans under min griniga yta ligger orden o bubblar i smyg.

2008-04-28

Read Full Post »

Older Posts »