En av de unga påläggskalvarna på Pymms reklambyrå dör hastigt genom ett fall i byråns spiraltrappa. Ett beklagligt olycksfall – eller ligger det något mer bakom? Raskt ersätts han av den snobbige Job Brandon som slår sig i slag med alla på byrån, från direktören till springpojkarna, och alltid råkar komma in på sin företrädares tragiska frånfälle…
Det här var den första Sayersdeckare jag läste, jag föll handlöst där och då. Både för Lord Peters charm och för jargongen på reklambyrån. Jag vet inte hur reklamvärlden innifrån ser ut idag men Sayers skilldring av hur den såg ut i nittonhundratalets början fick mig att omedelbart vilja jobba med reklam. Jag tycker att det är synd att den inte finns med i Sayersboxen!
Själva deckargåtan kanske inte är direkt världsomstörtande för deckarläsare idag som är vana vid värre men dialogerna och minljöskildringarna. Ett embryo till ”The office” med skildringen av kontorssnacket? Kontorssnacket som får mig att tro att det där men att vara löneslav på kontor är sig ganska likt och så dissektionen av mekanismerna bakom att skapa säljande reklam för varor av alla det slag. Det känns högt tillämpbart idag.
Läs den!
och så Per Åhlins snygga omslag då!
Boken hämtad ur den egna bokhyllan.