Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Dorothy L Sayers’

En av de unga påläggskalvarna på Pymms reklambyrå dör hastigt genom ett fall i byråns spiraltrappa. Ett beklagligt olycksfall – eller ligger det något mer bakom? Raskt ersätts han av den snobbige Job Brandon som slår sig i slag med alla på byrån, från direktören till springpojkarna, och alltid råkar komma in på sin företrädares tragiska frånfälle…

Det här var den första Sayersdeckare jag läste, jag föll handlöst där och då. Både för Lord Peters charm och för jargongen på reklambyrån. Jag vet inte hur reklamvärlden innifrån ser ut idag men  Sayers skilldring av hur den såg ut i nittonhundratalets början fick mig att omedelbart vilja jobba med reklam. Jag tycker att det är synd att den inte finns med i Sayersboxen!

Själva deckargåtan kanske inte är direkt världsomstörtande för deckarläsare idag som är vana vid värre men dialogerna och minljöskildringarna. Ett embryo till ”The office” med skildringen av kontorssnacket? Kontorssnacket som får mig att tro att det där men att vara löneslav på kontor är sig ganska likt och  så dissektionen av mekanismerna bakom att skapa säljande reklam för varor av alla det slag.  Det känns högt tillämpbart idag.

Läs den!

och så Per Åhlins snygga omslag då!

Boken hämtad ur den egna bokhyllan.

Annonser

Read Full Post »

Efter rättegången där hon friades från anklagelsen att ha mördat sin forne älskare har det varit en hel del uppståndelse kring Harriet Vane. Bra reklam för en författarinna av dektektivromaner men också tröttande, särskillt som Lord Peter belägrar hennes Londonvåning i sin uppvaktning. Hon beger sig ut på en fotvandring men det bär sig inte bättre än att hon finner liket av en ung man med avskuren hals.  Även om polisen först ugår från att det är självmord så finns det saker som inte passar in i bilden och när Lord Peter Whimsy anländer till orten börjar de gemensamt nysta i historien.

Det här är en av mina favoriter i Whimsyserien,  utvecklingen i kärlekshistorien mellan Whimesy och Vane och så den äldre kvinnan som fast hon framställs som löjlig i sin förälskelse ändå är ett djupt tragiskt porträtt av ett människoöde. Motivet med kvinnor som slösar bort sitt liv på struntsaker är mycket vanligare i Sayers böcker än jag från början tänkte på men det blir tydligare med varje omläsning. Själva chifferbiten tycker jag däremot är dödligt trist och eftersom jag läste om den rätt nyligen så mindes jag mycket av själva intrigen.

suddig bild lånad från Tradera, samma omslag som mitt exemplar.

Read Full Post »

En liten detalj som Lord Peters skarpa öga saknar på platsen gör att det som sett ut som en beklaglig olyckshändelse allt mer blir ett misstänkt mord. Sandy Campbell har ett rysligt temperament och nästan alla i den skotska konstnärskollonin verkar ha motiv för att ha ihjäl honom så misstänkta saknas inte men hur kan det komma sig att han setts stå och måla vid en tidpunkt då han av likstelheten att döma redan borde varit död?

När man läser alla Sayers på raken så här märks det lite att greppet med den mångkunnige dektektiven iblande känns lite föråldrat men jag är beredd att förlåta allt…  speciellt när jag kommer till deras försök att rekonstruera själva brottet och sitter och läser småfnissande.

Hittade en Traderabild med Per Åhlins omslag (samma som mitt ex) och känner att jag verkligen måste blogga om hans bokomslag vid tillfälle.

Read Full Post »

På den anrika Bellonaklubben finns gott om äldre herrer som njuter av lugnet, en dag finner man att den gamle general Fentiman stillsamt gått bort i sin länstol. Inte populärt på klubben och än mindre populärt blir det ståhej som följer när Lord Peter Wimsey anar att något inte står rätt till och börjar kartlägga generalens sista timmar.

Något som jag inte tänkte på när jag läste den här boken första gången är kritiken mot hur de som kommit tillbaka från första världskrigen bara förväntas fortsätta sina liv som om ingenting hänt, speciellt om de ”bara” har problem med nerverna.

Read Full Post »

Av en händelse får Lord Peter Wimsey ta del av en läkares historia kring ett dödsfall där han i det längsta tvekat att skriva ut dödsattesten men där allt utom hans misstankar pekat på en naturlig död.  När Wimsey  börjar nysta i händelserna hittar han fler fall där personer mycket lägligt avlidit men det finns inte minsta spår av gift eller annan manipulation även om Lord Peters skarpa öga hittar sånt som inte passar in i sammanhanget.

Det här tycker jag är en av de originellare uppslagen till en deckargåta och tack vare mitt dåliga minne hade jag bara vaga aningar om hur det hängde ihop fast det är en omläsning. Lord Peter är i sitt esse, Bunter är en klippa o miss Climpson är den perfekta personen för att snoka upp information ur småstadsskvallret.

Martina på Ett hem utan böcker skrev om den och även Snowflake, där det blev en intressant diskussion MED SPOILERVARNING!

Read Full Post »

Lord Peter Wimsey får använda sina deckartalanger när systerns fästman hittas död på jaktgodset och brodern blir anklagad för mordet. Wimsey rusar till sin brors undsättning i hopp om att det går att nysta upp vad som hände under kvällen och natten. Minst en av personerna ljuger om vad som pågick den dagen och hur lycklig var systerns förlovning egentligen?

SvD-artikeln som jag skrev om här inspirerade mig till att göra en omläsning av mina Sayersböcker. När jag kommit över min förvåning över att jag faktiskt inte hade den första Wimseyboken i bokhyllan (fast jag verkligen trodde motsatsen)  och tragglat mig igenom det första, rätt sega, kapitlet blev det ett kärt återseende med Lord Peter (som jag nog närmast har en lätt crush på hur odräglig karln än kan vara emellanåt)

Inte samma som på mitt exemplar men jag orkar just nu inte fixa fram rätt omslagsbild. Boken hämtad ur egna bokhyllan.

Read Full Post »