Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for oktober, 2010

Meredith är rektor för en internatskola för flickor i det Edwardianska England och förutom bekymret med elever och personal som ställer till med ett och annat får hon besök av en avliden mans ande. Ett mycket upprört spöke som hängts för mord på sin far men kanske var han inte skyldig?

Det här är en av de böcker i bokpaketet jag vann i Annikas utlottning tidigare i år, tyvärr är det en del i en serie och (ni kanske har hört det innan?) jag gillar inte att hoppa in mitt i serier, det känns som om jag missat en massa oavsett hur mycket som återberättas. Jag tyckte mycket om omslaget och handlingen lät lovande men den levde inte riktigt upp till mina förväntningar. Tyvärr för tunn story, grunda personer, lite slarvig…  Överlag alldeles för många drag av snabbskriven underhållningslitteratur. Väldigt tidigt har jag listat ut hur det ligger till och eftersom den känns så slarvig och personerna inte riktigt fångar mitt intresse fungerar den inte som ”mysläsning” heller för min del.

book cover of   Murder Has No Class    (Bellehaven House Mystery, book 3)  by  Rebecca Kent

Annonser

Read Full Post »

djädra Amazon!

Deras riktade marknadsföring är livsfarlig, ännu fler böcker jag inte visste att jag ville läsa.

Life, Liberty and the Pursuit of Sausages

Read Full Post »

Förra året väntade familjen på bebisankomsten som var beräknad till början av November. Vi höll på i ett par månader med att förbereda på att bebisar inte kan så mycket när de föds och att de inte kan vara med och leka förrän de blir större.  Jag tänkte att jag skulle fira den stundande ettårsdagen med att dela med mig av några tips.

Nejlika och lilla lilla systerHanna Zetterberg Struve. En bok som passar bra för lite yngre barn. Nejlika vill vara med och gosa, mata och sköta den nya bebisen men mamma och pappa säger bara nej. Då blir hon arg, det är ju HENNES lilla syster. Bild och text samverkar bra och Nejlikas utbrott ger det hela ett lyckligt slut.

Nejlika och lilla lilla syster

Vår bebis Angela Weinhhold En faktabok för yngre barn om det här med bebisar. Att de växer inne i mammas mage, får mat genom en navelsträng och att de bara äter mjölk när de kommer ut. Jag har en del invändningar mot den men dottern älskade flikarna men kunde vika upp och kika bakom, speciellt den med blöjan som plötsligt blir en bajsblöja. Hon vill fortfarande att vi läser den då och då och sitter gärna och bläddrar.

Vår bebis

Hej Lillebror Elisabeth Broomé är en fin fotobok om hur en bebis dagar kan se ut. Det var en bok som jag gillade mer än vad dottern gjorde, kanske hade den passat bättre att läsa efter bebisen så att hon kunde känna igen sig.

Hej lillebror

Snart har vi en baby! Gunilla Hansson En riktig klassiker, som kommit i nyutgåva med kartongpärmar, om Egon som ska bli storebror. Dottern gillade speciellt biten när Egon går in o lägger sig i föräldrarnas säng på natten.

Snart har vi en baby!

 

Read Full Post »

…på andra sidan staketet (men nu är det mest brunt överallt) och böckerna man inte har i bokhyllan lockar inte lika mycket som de man inte har hemma. Jag har börjat på två riktigt bra böcker men jag kommer liksom ingenstans hur bra de än är. Det vore lätt att skylla på att man inte har obruten lästid som småbarnsmamma men när jag sätter mig i lugn och ro så lägger jag ändå bort boken efter några sidor. Märkligt fenomen det där?

Tror att jag ska lägga undan Murakamari ett tag, tegelstensutmaning eller ej, den är ändå min bok och jag kan välja att läsa den senare när inte läsningen blir ett tvång. Däremot vill jag kämpa på lite längre med Small Island, jag tycker hemskt mycket om den även om det går väldigt trögt att läsa just nu och när det gick att förlänga lånet kämpar jag på ett tag till och hoppas att det där flytet när man hela tiden vill tillbaka till boken infinner sig.

Appropå tegelstenar så borde jag ju kunna räkna in The Passage” i utmaningen? Omfånget är ju klart godkänt så då borde jag kunna säga att jag är halvvägs?

Har faktiskt varit på biblioteket och lämnat böckeridag utan att bära hem några nya, gjorde bara en reservation men det räknas ju knappt…

Read Full Post »

Fira Nalledagen med en bok

Idag är det internationella nalledagen,  den tänker jag fira genom att umgås med en björn med mycket liten hjärna men som tycks kunna sätta tassen på det viktiga i tillvaron. Några smakprov som jag hämtat från Dagens citat.

”Kanin är begåvad, sa Puh tankfullt.”
”Ja, sa Nasse. Kanin är begåvad.”
”Och han har Hjärna”,
”Ja, sa Nasse, Kanin har Hjärna”.
Det blev tyst en lång stund.
”Jag antar, sa Puh, att det är därför han aldrig begriper någonting”.

 

Det är roligare att prata med någon som inte använder långa, svåra ord, utan korta, lätta ord, som: ‘Vad sägs om lite lunch?’.



När du är på besök hos en vän och känner dig sugen på en munsbitav någonting kan du prova med att titta längtansfullt mot skafferiet.

 

Om du försöker hitta hem men istället hittar en grop, kan du försöka att leta efter en grop. Då skulle du med all säkerhet inte hitta en grop, vilket skulle vara bra, för då kanske du hitter någonting du inte letar efter, vilket skulle kunna vara precis det du letar efter.

 




Read Full Post »

Hans Arnold är död

Nu blir det inga fler monster från Hans Arnold, Såg nyheten om hans död på Twitter.  Jag trollbands som liten av hans illustrationer till Allrakäraste syster  och senare av bilderna som fanns i spöktimmen och veckotidningarna men tröttnade som äldre på alla fagra men lömska kvinnor. Men bilderna upphör inte att fascinera, man kan sitta länge och hitta nya detaljer och hans illustration till varulvsnovellen ”Gabriel-Ernest” ur nämnda spöktimmen är för mig lite av den ultimata varulvsbilden.

Jag har letat efter hans självbiografiska ”monstret som valp” men den är svår att få tag i och därmed rätt dyr, kan man hoppas på att det blir en nyutgåva eller något slags sammanfattning av konstnärsskapet?

Han har i någon intervju sagt att hans tecknande var ett sätt att hantera ångesten, jag hoppas att han fått ro där han befinner sig nu. Vila i frid!

Hans ArnoldHans Arnold

(bilderna har jag knyckt härifrån)

Read Full Post »

Katniss Everdeen har deltagit i hungerspelen och ofrivilligt blivit en symbol för upproret mot regimen. Ska hon helhjärtat gå in för att bli Härmskrikan, den som samlar rebellerna eller skall hon vägra? Vilket beslut hon än fattar så kommer folk att dö på grund av henne. Är det onda genomont och är de goda verkligen det  rätta? Hur ska man kunna fatta rätt beslut kring vad man ska tro på och kämpa för? Eller vad och vem som är rätt för en själv?

Inför tredja delen av hungerspelstriologin var jag väldigt nervös, skulle Collins klara av ett hat-trick, tre böcker på rad där man läser frenetiskt för att man MÅSTE få veta hur det går? Tänk om det inte var bra? Men det tycker jag att hon klarar. Visserligen är det kanske inte samma action som i de tidigare delarna och mer uttalade resonemang om vem som vinner respektive förlorar på olika val och jag gillar inte slutet nått vidare men jag köper det, det är trovärdigt. På det hela taget tycker jag att det är en styrka i den här triologin, Katniss klarar sig på skicklighet och en stor dos tur mer än fantastiska egenskaper och allt hon upplever sätter spår.  Jag tycker om Collins sätt att linda in sin samhällskritik så att man inte riktigt tänker på den men ändå har en hel del att fundera på efteråt.

 

Read Full Post »

Older Posts »