Hösten och perioden innan halloween är en intensiv period för dem som livnär sig på att väcka döda till liv. När Anita Blake möter sin presumtiva klient blir hon genast misstänksam, han vill att hon ska väcka en anfader till liv men hon tror att han har dolda motiv. Ändå tackar hon ja till uppdraget eftersom hon vet att annars kommer någon annan att åta sig det och då kommer det att kosta människoliv. Dessutom gästas St Louis av främmande vampyrer och vampyrpolitik är ett komplicerat och farligt spel som hon måste delta i eftersom hon står nära stadens styrande vampyr. Mitt i allt kallas hon som expertvittne till en mordplats då man misstänker att det kan vara en varulv eller annan hamnskiftare som begått dådet.
Cerulean sins är del elva i Anita Blake-serien. Vore perfekt underhållning med tanke på att de innehåller zombies, vampyrer, varulvar och andra hamnskiftare. Men jag klarar bara att läsa max en om året och redan då känner jag ett behov av att ta fram pennan och stryka stora partier. Minst halva boken består av taffliga, ingående och långdragna sexscener.. Det pirrar när jag läser dem men det är av obehag och jag måste erkänna att jag emellanåt bläddrar förbi i hopp om att handlingen ska ta fart igen. Dessutom har jag svårt att bli minsta exalterad av alla hennes karaktärer som skrivs enligt ”underskön hjälte, formulär A1” och hon måste personligen vara omåtligt förtjust i långhåriga män?
I den här delen är det åtminstone något slags handling mellan sexscenerna och jag kämpar vidare i serien eftersom jag gillar de första som inte urartade till skrivna porrfilmer stup i kvarten (och har läst mig till att hon tydligen skärper till sig igen efter ett par böcker, må det ske snart för jag orkar inte med att bläddra bort halva boken). Men det borde finnas nått slags förbud mot att skriva in så många usla scener med folk som stirrar på andras kroppar eller tillfredställer både sig och andra. Går folk igång av att läsa det här eller är det skrivet för att folk förväntas gå igång på det?
Jag har hittat andra serier som inte känns fullt så slaskiga men jag har något slags sympati för Anita trots allt, kommer nog att läsa fler delar men det dröjer nog till nästa jul eller så. Det fungerar rätt bra att läsa när man ligger på soffan och äter överblivet julgodis…
Jag har bara läst en Anita Blake-bok, men blev väldigt avskräckt av alla sexskildringarna. Avskräckt och lite förskräckt samtidigt.
De som kallar Sookie Stackhouse-böckerna för tantsnusk skulle nog få dåndimpen om de läste Anita Blake-böckerna misstänker jag… 😉
det har liksom slagit fel när man bläddrar förbi scenerna för att det blir så långtråkigt, inte för att man är generad…
men samtidigt har jag ju fastnat för att hennes värld med övernaturliga varelser i vardagen var den första jag kom i kontakt med och att jag gillar vissa karaktärer men jag klarar max en om året.
som sagt, ibland hjälper det inte ens med vampyrer.
[…] Blake, förut kände jag en rätt stor sympati för henne men nu orkar jag inte bry mig längre. Här skrev jag om förra årets försök att återknyta bekantskapen med Anita. Det får bli andra […]