att vilja men inte orka…

Lite där befinner jag mig  nu. Jag är omgiven av tusentals frestelser och eftersom lastbilsteorinteorin är skriven, godkänd och inte slukar all min vakna tid (som den gjorde tills jag typ kräktes på den) kan jag läsa vad sjutton jag vill just nu… och visst bär jag hem ett o annat. (som om inte bokhögarna här hemma hotade att dränka mig redan förut) men lusten o orken infinner sig inte riktigt. Jag läser lite håglöst och har svårt att fastna. tror att det kan bero på allmän tröttma och tänker att det är ok, jag vill inte att varken läsningen eller bloggen ska handla om att prestera. Klämde således en Daisy darymple-deckare. Mkt lättviktig mysmordslitteratur men där ligger ribban just nu.

Read Full Post »

Längtan bor i mina steg – Klara Zimmergren

Klara Zimmergren skriver sin historia om barnlängtan. Om att dels försöka hitta någon presumtiv far som man kan tänka sig att leva med och sedan det där att barnen inte bara blir som det verkar vara för alla i ens omgivning. Om folks ohyffsade frågor o hur självklart det är för folk att rota i barnlösas privatliv. Jag kan känna igen mig bitvis. Efter första barnet tog det lång längtan, väntan o åtskilliga besvikelser innan det där syskonet vi tänkt oss faktiskt blev. Jag kan fortfarande skämmas lite över mitt utbrott när en ytlig bekant, med sin trea i vagn, frågade ”om vi inte skulle ha en till” och jag fräste åt henne att jo, det skulle vi nog gärna o hade inte fostret varit dött när vi kom till utltaljud i v tio så hade jag också haft en bebis. Tack så mkt för frågan. Det var kanske lite to mutch men å andra sidan lårde hon sig nog att det inte är en ofarlig fråga. Sen gick det ju så småningom o då var det lika hemskt att berätta om graviditeten med syskonet och sedan med trean för kompisen som befann sig mitt i ivf-karusellen och gjorde försök efter försök som inte ville lyckas.

Hon skriver fint och det känns väldigt öppenhjärtigt. Jag är glad att få följa hennes resa till att bli förälder.

 

 

Bibliotekslån

 

Read Full Post »