Trettonåriga Petra är ett hängivet David Cassidy-fan. Ihop med sina vänner lusläser hon The David Cassidy Magazine och dagdrömmer om David. Bill är bitter över att allt hans akademiska karriär gett honom är ett skitjobb som journalist för en tidning som bara hysteriska småtjejer läser. De här två berättar från var sin sida av idolstormen och deras öden flätas ihop.
Över tjugo år senare går Petras stränga, tyska mor bort och hon reser dit för att ta hand om dödsboet när hon plötsligt hittar ett brev som skickats till henne då när hon var tretton. Ett brev som skulle fått hennes trettonårsjag att svimma av lycka.
Jag hade noll koll på vem David Cassidy är eller hur han ser ut (eller såg ut på sjuttiotalet) så jag fick googla och youtuba lite för att kolla upp det. Trots detta har jag inga problem att känna igen mig i skildringen av den totalt hängivna idoldyrkan som tar sig uttryck i att köpa alla tidningar där idolen nämns och sitta med likasinnade väninnor och analysera favoritfärg, levnadsvanor och utseende.
Jag tyckte väldigt mycket om skildningen av Petras tonårstid, denna strävan att passa in och rädslan att en nyck från ”drottningen” i kompisgänget ska leda till att man hamnar ohjälpligt utanför. Även Bills frustration av att ha hamnat på ett jobb som är ljusår från vad han tänkt sig. Partierna i nutid känns inte lika starka och det blir lite mycket som ska klämmas in på en gång så resultatet blir i spretigaste laget. Men det är en söt bok och perfekt sommarläsning.
Böcker böcker böcker, I Hyllan och Boktokig är några som också läst o gillat
Marias bokliv 