Det sveper en spekulativ självmordsvåg över Cambridge. Unga, vackra studentskor tar livet av sig på utstuderade sätt och det väcker misstankar om att allt inte står rätt till i studentstaden. Några månader efter händelserna i Nu ser du mig möts Flint o Joesbury igen. Han vill att hon ska ta ett uppdrag som går ut på att hon ska spela sårbar studentska i Cambridge och utan att ha all information om vad som pågår ställer hon upp som lockfågel. Men kanske har de hittat ett allt för perfekt lockbete när det väljer Lacey med sitt trasiga och trassliga förflutna?
Från första sidan är jag fast. Det finns luckor i den här historiens trovärdighet, luckor stora nog att valla en hjord elefanter genom dem men jag bortser glatt ifrån dem o blundar snällt för allt annat än spänningen. Rätt tidigt har jag mina misstankar om var åtminstone någon skurk gömmer sig men fram till slutet är jag ändå osäker. Kanske blir det lite väl många historier att fläta ihop och personerna är väl inte mycket mer än vacker yta men jag blir ändå såld nog för att engagera mig djupt i deras försök att bortse från sina känslor – det är först så här ett tag efter avslutad läsning jag blir irriterad. Lite som att trycka i sig en påse chips och tycka att det är både gott o nödvändigt men senare upptäcka att man inte blev ett dugg mätt.
Och slutet… tja, det är ett antiklimax tycker jag. Lite samma tendenser som när man på skolans uppsatsskrivningar upptäckte att tiden var på väg att ta slut och man måste avsluta historien snabbt om man skulle hinna renskriva det hela innan inlämning.
Recex från förlaget
Den här är jag onekligen nyfiken på! 🙂
Bra men måste läsas i ordning annars blir det spoilers