Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Övernaturligt’

Att lägga klassåterträffen på midsommar var kanske inte så smart, det är inte så många som kan (eller vill) komma ifrån för att träffa gamla klasskompisar från förr mitt i firandet. Dock blir det ändå ett litet gäng som samlas för att åka ut o grilla vid fyren Tjärven, längst ut i Stockholms skärgård. Denna tappra skara kommer snart att bli varse att skärgården på midsommar kan vara betydligt mindre idyllisk än de tänkt sig.


Tjärven har bara gets ut som e-bok och Mp3 och kanske inte heller marknadsförts i samma utsträckning som hans andra böcker, jag fick med hjälp av den eminenta guiden som Göteborgs stadsbibliotek ordnat laddat ner den som e-bok till mobilen (sambons, eftersom jag inte hunnit till smartphonestadiet ännu) och eftersom den är rätt kort så gick det bra att läsa på en så liten skärm.

Jag har kommit att vänta mig storverk av Ajvide och det lilla jag vågat läsa i twitter o bloggar har handlat om folk som sträckläst och inte vågat sova, det är kanske inte lätt att leva upp till det och jag tyckte inte att den var på långa vägar så otäck som jag hade väntat mig. Jag blir mest irriterad på de schablonartade personporträtten, återanvändandet av idéer och att det mest känns som en ovanligt lyckad skrivövning*. Ibland glimmrar det till men jag förväntar mig solitt guld från den mannen och det är det inte den här gången. Den är okej men inte fantastisk och jag önskar att han hade låtit idéerna och framför allt karaktärerna ta mer plats. Fiktiviteter tycker tvärt om att det begränsade formatet utgör en styrka.

Kanske kan den del av min oförmåga att låta mig slukas (ha!) av hans zombies det faktum att jag tillbringat otaliga midsommarnätter vid havet utan att bli uppäten hitills – Å andra sidan var det ju på västkusten med riktigt hav o saltvatten 😉

e-bokslån via biblioteket.

*vilket det i och för sig är frågan om eftersom den bland annat skrivits under tidsbegränsning som han nämner i klippet ovan.

Read Full Post »

Engelsfors, en typisk svensk håla med nedlagt bruk, livaktiga pizzerior och ungdomar som bara längtar bort. Omgiven av skogar som man lätt kan förvilla sig i. Där börjar några av gymnasisterna drömma märkliga drömmar och en kille hittas död inne på skolans toalett. Ryktet säger självmord men alla är inte säkra på att det stämmer. Sex tjejer går närmast robotlikt ut i skogen vid fullmånen och trots att de inte har mycket gemensamt i sin skolvardag måste de nu samarbeta och bekämpa en uråldrig ondska som vaknat.

Cirkeln är en av de där böckerna som fått så oerhört mycket uppmärksamhet att man nästan hunnit tröttna på den långt innan den ens kommit ut men i takt med att lovorden rullade in på bloggar o twitter kände jag att jag inte kunde motstå suget så när den råkade finnas inne vid senaste biblioteksbesöket  fick den följa med hem.

Den är verkligen skriven med bra flyt och jag läste ut den på en dag. Dock har vi nackdelen med att jag känner igen en hel del från annat som de låtit sig inspireras av men det är riktigt bra gjort så jag slutar rätt fort irritera mig på det (och att vissa saker känns stereotypa) och läser ivrigt vidare. En av de stora styrkorna med boken är skildringen av den sociala hackordningen i skolvärden, att var och en får sig en plats tilldelad som man kanske, men bara kanske,  kan ändra efter nio år när gymnasiet tar vid. Även om jag emellanåt känner att jag är lite för gammal för det här så gillar jag, om än inte oreserverat,  och ser fram emot del två (som ska komma ut under våren nästa år). Den har ju dessutom satt lite fart på min läslust igen vilket får ses som ett gott betyg.

(bibliotekslån)

Några andra som läst är Bokstävlarna, Bokgläntan

Read Full Post »

Jakob Reckless upptäcker som barn en passage, genom en spegel, till en annan värld. En värld befolkad av dvärgar, feeer, enhörningar och annat som vi känner från sagorna. Han kommer att resa mellan den världen o vår värld i flera år och en dag följer hans bror med honom i smyg. Han får följa med Jakob men genom ett ögonblicks slarv råkar han illa ut. Sakta men obevekligt förvandlas Wills hud till sten och Jakob ger sig ut för att finna ett botemedel som han inte ens är säker på om det finns.

Jag har upptäckt att jag har en svaghet för författare som använder sig av de gamla folksagorna men hintar om att allt kanske inte är som man trodde eller att ”så levde de lyckliga i alla sina dagar” inte var sant och jag tycker att Funke  gör det bra. Däremot känns det lite snuttifierat emellanåt (att det är en ungdomsbok är mer än dålig ursäkt än en förklaring till det) och jag undrar om det här är tänkt att bli del ett i en serie böcker?  Sen är kvinnorna och flickorna så mycket mjäkigare än de borde vara vilket drar ner mitt slutomdömme.

Författarinnan Cornelia Funke kommer till höstens bokmässa, jag hoppas få möjlighet att lyssna på henne där.

(Bibliotekslån)

Andra som läst;

En bokcirkel för alla

 

Eli läser och skriver

 

Read Full Post »

Freddy Watson har aldrig kommit över att hans bror inte kom tillbaka från kriget men han kan heller inte sörja eftersom han inte tillåter sig att erkänna att brodern är borta. Han tillbringar en tid på nervklinik och för att återhämta sig gör han en resa i Frankrike. Där hamnar han av en slump i en liten by där han bjuds in att närvara på årets stora fest. På festen hamnar han bredvid en kvinna som han blir attraherad av och känner en ovanlig kontakt med. För henne berättar han för första gången om sin stora sorg och får höra om tragedin i hennes liv. De skiljs åt i gryningen men nästa morgon är det ingen som sett de två tillsammans. Vem är den sköna Fabrissa och hur ser sanningen bakom hennes tragiska berättelse ut?

Det här är en rätt tunn bok omfångsmässigt. Jag hade kanske väntat mig mer spökerier men det är ingen otäck historia även om det finns inslag som är rysliga att tänka på. Det är en historia om sorg och om vägen till att försonas med sitt liv som det blev även om det inte var så man tänkt sig det. Som bibliotekarie måste man ju älska Freddys ord på slutet om att vi fokuserar ofta på det rätta svaret när det egentligen handlar om att ställa de rätta frågorna?



Read Full Post »

1845 lämnade en expedition England under ledning av kapten John Franklin. Uppdraget var att försöka hitta vägen genom nordvästpassagen. Fartygen Erberus och Terror hade utrustats med ångmaskiner och ett värmesystem samt förstärks för att klara att ta sig igenom isen. Man hade förråd som beräknades räcka i tre år. I augusti samma år sågs fartygen med sin besättning på totalt 129 man för sista gången.

Den här försvunna expeditionen har satt fantasin i svägning hos många, så även hos Simmons. Vad hände med männen och skeppen. Var det blyförgiftning, lungsjukdomar, skörbjugg eller svält och den arktiska kylan som dödade dem eller fanns det andra förklaringar?  Vi får följa olika besättningsmän och officerare i tankarna om situationen och hur de hamnade där. Dan Simmons väver ihop sina trådar snyggt, jag ville hela tiden tillbaka till boken när jag lagt ifrån mig den och fortsatte grubbla på ödena i dagar. Jag har fått ett sug på att läsa in mig på polarexpiditioner nu men det lär inte bli av om inte dygnet får fler timmar.

Däremot kunde jag inte motstå en surfrunda för att kolla verklighetsbakgrunden. Snubblade över den här tavlan av Landseer som jag misstänker kan ha bidragit till att inspirera honom.

Man Proposes, God Disposes” bildkälla Wikipedia

Jag försöker föreställa mig hur tillvaron skulle se ut för expeditionen sedan den fastnat i isen. Det ständiga mörkret, en kyla som inte fartygens värmepannor rår på eftersom man måste ransonera kolet och kläder som inte är anpassade till arktiskt klimat. Ylle som blir svettfuktigt och tungt och inte förmår hålla sin bärare riktigt varm. En diet av konserver som inte motsvarar sina fina benämningar, salt fläsk och skeppsskorpor. Uppgivenhet, rädsla och oro. Det var nästan lite skönt att kunna se ut genom fönstret och upptäcka lite barnmark när man lyfte blicken ur boken. Skräckinslaget kändes mest som overkill för min del men frågan är om jag nappat på boken utan den beskrivningen?

Andra som läst och lockat mig att läsa den är Bokstävlarna, Det mörka tornet och Ett hem utan böcker.

Read Full Post »

Rachel Morgan är häxa och prisjägare. Hon bor och arbetar i en gammal kyrka ihop med sina kollegor. Ivy som är en levande vampyr och Jenks, en pixy. Deras nystartade rörelse hankar sig fram även om pengarna tycks så till utgifter lika fort som de kommer in.  Hon drömmer om att lyckas sätta dit den till synes oförvitlige affärsmannen Trent för hans dubbelliv som spindeln i nätet för stans undre värld men det kompliceras av att en uråldrig vampyr är ute efter att göra henne till donator på livstid och den lilla detaljen att hon råkade ingå avtal med en demon. Dessutom har både den mänskliga och den övernaturliga polisstyrkan bekymmer med en seriemördare som ger sig på häxor specialiserade sig på magi som rör kraftlinjer. Rachel tvingas anmäla sig till kursen offren gått för att kunna spionera på läraren men det innebär också att hon själv passar in på mördarens profil.

Det här är rätt typisk chick-litt fast med övernaturliga inslag, jag jämförde förra delen med Janet Evanovichs serie men detta är inte lika vasst även om det blir kul emellanåt. Högst medelmåttigt och rätt fånigt bitvis men det var precis vad jag behövde läsa nu. Nått lättuggat som inte kräver så mycket av tankeverksamhet.

Här på författarens webbplats kan du tjuvläsa första kapitlet.

Kim Harrison - Good, the Bad, and the Undead

Read Full Post »

Först blev jag glatt överraskad när jag läste att det skulle komma en ny bok så snart efter Lilla stjärna och sedan blev jag skeptisk när jag läste att det var en samling med texter som publicerats på andra ställen tidigare kompletterat med lite nyskrivet. Det kan vara pestvarning på ihoprafsad skåpmat så jag försökte tona ner mina förväntningar. Det jag mest såg fram emot var titelnovellen, som innehåller en vink om hur det gick sedan för Oskar och Eli, och så novellen Tindalos som folk höjde till skyarna när den gick som följetong i DN ( som jag lyckades totalalmissa). Så landade boken äntligen i min brevlåda och utan att kunna undertrycka ett förväntansfullt pirr slängde jag mig över den.

Förordet ger en intressant bakgrund till texterna i samlingen utan att ge några spoilers.  Jag lyckades missa hans sommarprat så jag tyckte att det var kul att den texten var med. Mina favoriter förutom titelnovellen blev nog  ”Fulet” och ”En dag på slottet”. Däremot fick jag kämpa för att ta mig igenom ”Ansiktsburk”, kanske beroende på att jag är filmanalfabet snarare än det här metagreppet? Extramaterialet från Reuter o Skoog känns inte som det hör hemma i samlingen utan mest fick hänga med för att göra boken lite tjockare.  Det är en väldigt spretig samling och det är nog främst för de redan frälsta, de som vill läsa ALLT som John Ajvide Lindkvist skriver och läsa allt OM honom.

Jag kan känna mig övermätt, det blir för många variationer av ett tema så att hetsläsa alla texterna var kanske inte helt lyckat.  Men ge mig några månaders paus så kommer jag att kasta mig över det med samma entusiasm.

Mina farhågor om skåpmat blev delvis infriade men uppvägs av att det som är bra är BRA med rejäla versaler. Jag hade önskat att man sållat lite i urvalet och släppt en tunnare men jämnare samling. Älskar du Ajvide så skaffa boken men om du bara gillar så kanske du skall satsa på ljudboken som bara innehåller novellerna.

Angående titelnovellen så tycker jag att det är så snyggt att ge oss en möjlig fortsättning på Låt den rätte komma in utan att skriva oss på näsan att så HÄR blev det. Milsvid skillnad mot Astrid Lindgrens trötta och oinspirerade fortsättning på Bröderna Lejonhjärta.

Här kan du höra honom berätta om boken i TV4 Nyhetsmorgon

Read Full Post »

Hösten och perioden innan halloween är en intensiv period för dem som livnär sig på att väcka döda till liv. När Anita Blake möter sin presumtiva klient blir hon genast misstänksam, han vill att hon ska väcka en anfader till liv  men hon tror att han har dolda motiv. Ändå tackar hon ja till uppdraget eftersom hon vet att annars kommer någon annan att åta sig det och då kommer det att kosta människoliv. Dessutom gästas St Louis av främmande vampyrer och vampyrpolitik är ett komplicerat och farligt spel som hon måste delta i eftersom hon står nära stadens styrande vampyr. Mitt i allt kallas hon som expertvittne till en mordplats då man misstänker att det kan vara en varulv eller annan hamnskiftare som begått dådet.

Cerulean sins är del elva i Anita Blake-serien. Vore perfekt underhållning med tanke på att de innehåller zombies, vampyrer, varulvar och andra hamnskiftare. Men jag klarar bara att läsa max en om året och redan då känner jag ett behov av att ta fram pennan och stryka stora partier. Minst halva boken består av taffliga, ingående och långdragna sexscener.. Det pirrar när jag läser dem men det är av obehag och jag måste erkänna att jag emellanåt bläddrar förbi i hopp om att handlingen ska ta fart igen. Dessutom har jag svårt att bli minsta exalterad av alla hennes karaktärer som skrivs enligt ”underskön hjälte, formulär A1” och hon måste personligen vara omåtligt förtjust i långhåriga män?

I den här delen är det åtminstone något slags handling mellan sexscenerna och jag kämpar vidare i  serien eftersom jag gillar de första som inte urartade till skrivna porrfilmer stup i kvarten (och har läst mig till att hon tydligen skärper till sig igen efter ett par böcker, må det ske snart för jag orkar inte med att bläddra bort halva boken).  Men det borde finnas nått slags förbud mot att skriva in så många usla scener med folk som stirrar på andras kroppar eller tillfredställer både sig och andra. Går folk igång av att läsa det här eller är det skrivet för att folk förväntas gå igång på det?

Jag har hittat andra serier som inte känns fullt så slaskiga men jag har något slags sympati för Anita trots allt, kommer nog att läsa fler delar men det dröjer nog till nästa jul eller så. Det fungerar rätt bra att läsa när man ligger på soffan och äter överblivet julgodis…

Read Full Post »

Att se fram emot…

Nästa år släpper John Ajvide Lindqvist en novellsamling ”Låt de gamla drömmarna dö”, jag väntar ivrigt eftersom ”Pappersväggar” hör till storfavoriterna. Det här verkar vara en mer blandad samling. Bra eller dåligt? Vi får vänta och se…

Read Full Post »

Hundreds Hall är ett av alla engelska gods som efter andra världskriget slukar mer pengar än det drar in, en utveckling som pågått några år och som börjar visa sig som en allt mer ojämn kamp mot förfallet. När doktor Faraday kallas dit på ett sjukbesök har han svårt att känna igen huset han mins från sin barndom när det fortfarande var ett blomstrande gods.

han fångas av husets dragningkraft och börjar behandla den unge godsägaren för dennes krigsskador och komma på vänskaplig fot med honom, hans syster och mor. Tillsammans ned en ung husa är de tre alla som bor på godset och de kämpar för att få pengarna att räcka till och hålla huset i skick. En ojämn kamp och vad menar husan när hon säger att det finns något ont i huset? Spöken o vidskeplighet är inget för doktorn men kan verkligen allt förklaras med vetenskapens hjälp?

Något som också är på väg att krackelera är det brittiska klassystemet, herrgårdar köps upp av nyrika som river ur det gamla och husans svarta dräkt på Hundreds är ännu en kvarleva från en svunnen tid.

Jag fullständigt älskar Hundreds Hall! Skildringen av hur husets förfall fortgår obevekligt och närmast sprider sig till invånarna ger mig rysningar.  Lite väl läskigt för en livlig fantasi ibland men slutet gjorde mig rätt arg. Nu efter ett par dagar har jag dock förlikat mig med det och kan se poängen även om jag var rätt snopen först. och jag måste säga att jag inte var vidare förtjust i doktorn…

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »