Man brukar ju lite generellt måla upp att killar antingen är intresserade av sport eller läsning men nu drar Andre Pops igång ett projekt kallat Läslandslaget för att försöka vända trenden med att föräldrar inte läser för sina barn i samma omfattning som förr och de följder han tycker sig se. Aftonbladet skriver;
Alla som antar utmaningen att varje dag i sommar läsa en stund för sina, eller andras, barn platsar i Läslandslaget, säger trebarnspappan Pops som ser med oroliga ögon på utvecklingen.
Kanske är allt en smart reklamkupp för hans kommande bok men det vill jag inte tro, och jag är i så fall beredd på att förlåta det Om det kan ge lite extra flexande av läsmusklerna. Jag tror att det viktigaste är att få läsande förebilder. Att se sin förälder uppslukad av en bok är på ett sätt den bästa reklam man kan ge läsandet. Då visar man för barnen att det här med läsning är viktigt och inte bara något man påstår är viktigt.
Det är kanske inte konstigt att jag blev en storläsare. Mamma läste jämt om hon hade en stund över. Hon köpte böcker åt mig till födelsedagar och jular, vi gick regelbundet till biblioteket och hon läste högt för mig. Min pappa kanske inte var så mycket till förebild för min del men detta att han också läste, även om det var tidningar och fackböcker mer än romaner gjorde att det där med att lägga sig o läsa blev en lika självklar rutin som tandborstningen.
Visst är det svårt att hitta tiden ibland men det när ett skönt sätt att varva ner ihop och man får rika tillfällen att påminnas hur mycket som rör sig i barnatankar emellanåt. Visst kan jag bli lite less på att läsa om dinosaurier (köttgänget för många gånger på raken) för sjuåringen och lite ledsnar man på Bockarna Bruse på badhuset efter att ha läst den minst en gång om dagen sedan julafton för treåringen men hej, det är mysigt o rätt som det är är både de o lillasyrran för stora för att vilja ha några sagor lästa så det gäller att passa på