Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for september, 2013

mässa, mässa, mässa!

Snart är den här, mässan som får landets samlade bibliotekarie- och förläggarkår att släppa vad de har för händer och i ringlande congaormar dansa sig mot Göteborg för att titta på, eh jag menar lyssna till, författare. Köpa för mycket böcker samt äta trista och överprissatta mackor och montergodis i en blandning som inte är helt hälsosam (och därtill ett och annat vinmingel om man hör till de inbjudnas skara).

Nej, det kan vara så att jag överdriver en smula i min beskrivning ovan… inte på alla punkter dock. Vana mässbesökare kan säkert vaska ut kornen av sanning och för er nybörjare får jag hålla kurs en annan gång. Allt jag just nu kan säga är att mässpeppen nu börjar infinna sig på allvar. Seminariekortet ligger här hemma och längtar dit. Visitkort finns kvar från förra året och i helgen ska jag sätta mig en sista gång i ett försök att göra något slags planering som inte innebär att jag behöver vara på mer än två ställen samtidigt. Om en vecka är det dags!

Annonser

Read Full Post »

sorg…

Flödet i alla sociala medier jag nyttjar har idag fyllts med nyheten om Kristian Gidlunds bortgång. Så småningom tänker jag läsa hans bok men det känns fortfarande för nära och för känsligt.

En sån dag kommer sorgen närmare ytan, sorgen efter andra som i likhet med honom gett skitcancern en rejäl match men som ändå tvingats ge sig. Jag tröstar mig med Eeva Kilpi, samma dikt jag läste på min mammas begravning i september för elva år sedan. Har inte boken till hands men ungefär så här;

Oundvikligen, dag för dag

närmar sig uppbrottet.

Jord ska vi alla bli

Ha det så bra

du som gått före

Hälsa världsaltet från oss

Må vila och frid omsluta dig.

Jag känner flera som fortfarande kämpar efter en cancerdiagnos.  Jag håller tummarna för att de ska stå som vinnare och få långa och lyckliga liv.  Men jag hoppas att Kristian och hans berättelse kan bidra till att vi är lite räddare om det vi har och dem vi älskar.

Read Full Post »

Det är inte dåligt att vara 125 år och fortfarande ha knivskarp hjärna. Sherlock Holmes har blivit urbilden för den briljante detektiven som med bara några få ledtrådar kan dra förbluffande slutsatser.  Mattias Boström har sedan skoltiden hyst ett brinnande intresse för Sherlock Holmes och med BBC:s rosade Sherlockserie som startskott beslutade han sig för att ge sitt samlande vetande mer utrymme än de 140 tecken Twitter erbjuder och i augusti släpptes boken.

Det är ett myller av fakta och personer, ibland blir det lite väl korta omnämnande för att jag ska hänga med i vilken relevans de har för historien men vilken sammanfattning av 125 års vedermödor. Ibland kan jag som sagt bli lite snopen över hur snabba omnämnande en del saker får men å andra sidan riskerar det nog att bli lite väl mycket för den som inte redan tillhör de Sherlock Holmesfrälstas skara om allt ska hinnas med på djupet.  Det är ett väldigt bra flyt i texten men jag tror att man kan behöva återvända och läsa om vissa partier eftersom det är så faktaspäckat emellanåt. Jag gillar att få sån insiderinfo som att originalhistorierna egentligen illustrerades av fel konstnär eftersom bröderna Padget delade ateljé och budet lämnade illustrationsuppdraget till fel bror så den tilltänkta illustratören nu istället kom att stå modell för Sidney Padgets detektiv. Det var också Padget som från början försåg detektiven med deerstalkermössa på en illustration, en huvudbonad som kommit att bli närmast synonym med Sherlock Holmes ihop med pipan (vars historia vi också får veta mer om i boken).

Det är spännande att läsa om hur figurerna i en serie detektivnoveller genom tiderna kommit att leva sitt eget lilla liv i folks medvetande på ett sätt som varken författare eller samtida läsare kunde ana.  Min Holmes är ju snarast den från Laurie R Kings produktion och för många kommer nog Benedict Cumberbatch snarare än en deerstalkerklädd piprökare vara deras mästerdetektiv och kanske bidrar BBC-serien till att Holmes får ha hälsan i några hundra år till och för den som vill lära känna detektiven och hans skapare närmare är Mattias Bodströms bok en utmärkt ingång.

franholmestillsherlock_inb_low

Bibliotekslån

Read Full Post »

Nja…

image

När jag plockade med mig den var det trots att Jan Mårtensson var inblandad. Nu har jag kommit halvvägs och det är också trots att Jan Mårtensson är inblandad. Han fokuserar på ädla anor och lyckas prat så lite som möjligt om den hästrelaterade delen av historien. VARFÖR väljer man en författare som inte verkar kunna skilja på vad som är bak eller fram på en häst till det här?

Read Full Post »

Igår skulle jag bara gå in på biblioteket för att lämna igen en kasse böcker men hur det nu gick till så kom jag därifrån med tre böcker som var på fjortondagarslån och två rejäla folianter om svenskt glas. I brevlådan väntade ett bokbörsenfynd (och det kan ju hända att det dyker upp ett paket till under veckan *visslar oskyldigt*) och högarna här hemma växer på nått sätt i en mycket snabbare takt än vad jag betar av dem. Samtidigt har jag börjat jobba och behöver hitta tid för att läsa in mig på utbudet av lättläst och ungdomsböcker samtidigt som min lästid krymper ihop…

Men en sann biblioman kan icke låta bli att hamstra på så lösa grunder som förnuftets röst så jag väljer att berömma mig för att jag inte burit hem halva sortimentet på jobbet ännu.

Förresten dök annan rolig, bokrelaterad, post upp i veckan. Efterlängtat seminariekort till bokmässan. jag ska nog bara vara på två- tre ställen samtidigt i år när jag tittar på programmet – men då har jag ju inte räknat med monterprogram, mingel och bokbloggarträffar ännu. Ses vi där?

Read Full Post »

Huset är knökfullt med böcker och även om jag lyckats strypa inflödet av rec.ex så fortsätter jag bära hem från biblioteket… Och bära tillbaka, oläst. För på nått sätt räcker orken bara till att läsa om gamla snuttefiltar.
Jag gjorde ett allvarligt försök att läsa Wolf Håll som trillade in bland de vä.tände reservationetna. Tänkte att det skulle kanske gå fortare att läsa på svenska men det funkade i.te alls för mig. Översättningen kändes allt för bokstavstrogen och efter att ideligen ha beklagat mig över engelska ordföljder på svenska gav jag upp o bär tillbaka oläst. Det är fortfarande en fantastisk bok som jag vill läsa men det där bli på orginalspråk även om det är snårigt och krävande. Är det bara jag som haft det här problemet?
Har burit hem gästbloggande Mattias bok nu och där verkat det iaf som min läsning flyter på.
Recensionerna lyckas jag fortfarande inte få skrivit i önskad takt.
Sen började jag vikarierande halvtid på ett nygammalt jobb så det lär ju också ställa till det med vad som läses och skrives.

Read Full Post »

« Newer Posts