Och jag läste att det var omöjligt att leva lycklig förutan dig – Mark Levengood

Även i den tredje boken med Levengoods små betraktelser kryllar det av lite lätt udda personer som han träffat på. Oavsett om det är släktingar eller bara en främling som passerar får de en lätt förundrad presentation. Jag läser om arga nunnor, allt för snygga gynekologer (hu!), curlande föräldrar. Fnissar ofta, gapskrattar ibland och tvingar sambon att lyssna på ett och annat stycke så visst har han lyckats igen. Det är trevligt, underhållande och perfekt att läsa en snutt i då och då.

Eftersom jag har läst två terminer arkeologi är igenkänningen i texten om arkeologi total… Vi käpade på med grävande och sållning, hittade något som såg lovande ut och visade handledaren som efter en blick slängde iväg den med ett kort ”sten”. Så här beskriver Levengood det hela;  ”Jag börjar förstå varför arkeologer dricker. Kallt är det också. I min dröm om arkeologi är det inte kallt. Det är varmt, och så hittar man saker i lite raskare takt. Min dröm är överlag väldigt annorlunda, den har inget att göra med en gård där man kanske hade en ko för länge sen.”

Sen är jag svag för Illon Wilkands bilder, hon hör till de som jag önskar att jag kunde måla som…