När Callie tar jobbet som föreläsare vid Farwicks college räknar hon inte med att drömmarna hon hade som tonåring ska komma tillbaka. Drömmar av mycket erotisk karaktär. Eller ÄR det drömmar? Hon blir allt mer osäker på det och vad som egentligen pågår i det mystiska, viktorianska hus hon impulsköpte vid sitt första besök i staden. Staden ja, varför verkar lärarstaben vid Colleget vara ovanligt speciella även jämfört med excentriska akademiker? Callie tvingas omvärdera både mycket av vad hon trott på och vem hon är.
Viktorianskt hus med mystiskt förflutet i kanten av vildvuxen skog, akademisk miljö, övernaturliga väsen o en smula erotik… Det måste ju bli perfekt? I teorin i alla fall, men tyvärr tycker jag inte riktigt det här är så bra som det skulle kunna bli. Kanske var det fel att läsa den så tätt ihop med Black swan rising och fortsättningen The watchtower. Det är inte samma serie men allt för mycket likheter för att jag bara ska kunna bortse från det.
Över huvudtaget blir jag besviken på hur mycket hon återanvänder i sitt författarskap. Förutom de tidigare nämnda känner jag igen mycket från De döda språkens sjö. Det är lite segt ett bra tag och ledtrådarna till hur det hänger ihop är lika subtila som orienteringsskärmar MEN när historien tar fart kan jag bortse från alla invändningar o febrigt vända blad efter blad. Kommer förmodligen att klicka hem fortsättningen The waterwitch men inte omedelbums.
Eget inköp.
Andra som läst; Pocketlover, Bokomaten
Har verkligen tänkt läsa den här. Men kanske borde läsa Black Swan rising förstå då?
Jag tror bara man ska undvika att läsa dem för tätt ihop… Hade samma problem med Morton. Jag gillade men blev lite less på återanvändningen